Mina godbitar, ingen annans
Sanningens ögonblick är här. Igår när jag skrivit på filosofiarbetet i hundra år blev jag plötsligt trött och skickade in det i vild panik. Jag läste aldrig igenom det, vilket jag tänkte göra nu såhär i efterhand. Jag är lite nervös att det ska stå någonting superkonstigt mitt i texten. När jag skriver är det nämligen inte helt ovanligt att jag lägger in små kommentarer till mig själv. Dessutom händer det att jag i stundens hetta uttrycker mitt hat mot den uppgift eller det ämne jag håller på med genom att skriva ner mina känslor. Ibland finner jag mig själv ganska rolig när det händer, och då blir jag nöjd och låter därför de små kommentarerna stå kvar en stund så att jag kan skratta åt dem när skrivandet blir för tråkigt igen. Dessa små godbitar är däremot ingenting som en filosofilärares känsliga ögon skulle tåla att se.
Hm. Dags att se efter vilket slags elände jag har skickat in.
Hello guys
Im going to marry Slidi, my future wife and the funny in hasch and the mother to my children.
And im going to be with lina on the side, because she is so damn gorgeous. She will be the mother to my other children.
And Mickis will be mother to me. I love Mickis.
Emma is a little girl. One two three, i will live in the sea. And eat lobster all day. And I will frye her and save her in a bag of flowers. And she will live in my house all my life and love me, and I shall always love her. Mr. Sandwich. And she is not a witch.
Ida is a bakstöd. She likes Maja very much. They two are very much in love with eachother. They don't like the särskrivning. Its very important to pronounce that word with an English accent.
A song:
You dear little snickarbo, here i come again. Now it's a hurry, you must believe, now its cut again. Snickerboa hopp fallera and snickerboa hopp falleri is good to have, hopp falleräv, cause poor me, hoppfalleri.
Bästaste kvällen
Kvällens höjdpunkter:
1. Jag orkar verkligen inte det här. Helt ärligt, det är skitjobbigt. Jag tror inte att det här med att blogga riktigt är min grej. Maja, tar du över härifrån kanske? Blä. Jag vill fika!
Dagens citat
Mickis springer till skrivaren för andra gången på en mycket kort stund.
- Jag tycker att det är kul att springa till skrivaren. Jag skulle kunna göra det varje dag.
Två minuter senare.
- Nu springer jag igen.
The Wishlist
Vad brinner i våra huvuden just nu? Jo, studenten och allt vad det innebär. Och där är presenter inräknat. Slidiz och Majz gillar presenter, och bifogar härmed en önskelista. (Älskade S, du vet att du fyller på med alla ditt hjärtas högsta önskningar)
1. Ett lamm (inklusive ladugårdsdoft och en gård att springa runt i med lillen)
2. En apelsinskalare (för ett mer fröjdfullt apelsinätande på alla världens platser)
3. Alla Rosendalslärare i en förseglad låda (med lufthål och titthål och gärna ett besökshål så att vi kan umgås allihop för alltid)
4. En puzz(y)
Till dig
Till dig, min trogna fågelskådarkompis. Du vet vem du är.
Ägg som i älska som i...
Spännande tider, det här med ägg. Är det inte ett hårdkokt smaskigt så är det ett flytande Mrs. M. Eller varför inte ett äggplåster, för att läka upphyvlade sår.
Idag ska vi älska våra ägg, vilka de än är och vart de än är.
Peace
/M
Godnattsaga för trötta skolungdomar
Torsdag, 14 februari 2008. Alla hjärtans dag. Sen eftermiddag. Diverse flitigt studerande klasskompisar sitter tillsammans och diskuterar huruvida de skulle kunna tänka sig att svälja äggceller eller inte. Plötsligt uppenbarar sig skolans stolthet (även kallad rektor). Rakryggad och stilig stegar han fram till elevskaran och vänder sig mot en av dem.
Stolthet: Grattis till vinsten!
Elev: Åh, tack!
Stolthet: Vad var det du vann nu igen? Middag eller?
Elev: Jaa, restaurangkuponger och biobiljetter.
Stolthet: Har du någon att ta med dig då?
Elev: Jadå, jag tänkte ta med killen där borta i röd tröja.
Stolthet: Jaha, då är det alltså ingen idé att jag anmäler mitt intresse...
(Epilog: Stoltheten i fråga begav sig av därifrån genast, ingen vet var han finns nu. Eleven är tillsammans med rödtröjekillen än idag, och resterande klasskompisar har lyckats enas om att de troligtvis inte skulle kunna tänka sig att svälja några äggceller.)
/idey
TJA!
Slid och Majs blogg här (även kallade Ida och Maja). Vi kan inte detta, och vet därför inte vad vi ska skriva. Det här första inlägg tillägnar vi därför våra söta klasskompisar, för att de är så snälla och stödjer oss i vått och torrt, när skrivkrampen smyger sig på. Den gömmer sig för tillfället bakom raden av skåp i korridor C300, på Rosendalsgymnasiet...
På återseende. /s&m
